ecalcHeatpump benchmark

Värmepumpar

Heatpump benchmark

Välj typ och hur stor effekt pumpen ska klara. Du får de fem bästa ur Heat Pump Keymark. Bocka i två för att jämföra deras COP och effekt.

Typ
kW

Den effekt pumpen ska klara på årets kallaste dag (dimensionerande utetemperatur).

55 °C

Golvvärme ca 35 °C, radiatorer ca 55 °C, äldre radiatorer upp till 65 °C. Lägre temperatur ger högre COP.

Utan bocken visas alla tillverkare med Heat Pump Keymark-certifikat i Europa.

    Bocka i två pumpar att jämföra. De två första är förvalda.

    Så rangordnas pumparna

    Pumpen ska klara 90–130 % av önskad effekt vid ortens dimensionerande utetemperatur (DVUT), vid vald systemtemperatur. Bland dem vinner högst årsvärmefaktor i ortens klimat: ecalc räknar varje modell timme för timme ett normalår på orten, med modellens provade värden ur Heat Pump Keymark. Finns färre än fem i fönstret fylls listan med dem som ligger närmast effekten, och de är märkta. Räcker ingen ensam pump fylls listan i stället med 2–4 likadana pumpar i kaskad, till exempel ”3 × …”.

    Diagrammet: punkterna är Keymarks provvärden (EN 14825). Linjerna är ecalcs kurva för samma pump i ditt hus: COP i drift, med pumpen på dellast när huset behöver mindre än pumpen kan ge. Den ljusare delen ligger utanför provningen och är förlängd av modellen. Framledningen följer en värmekurva: vald temperatur vid DVUT, lägre när det är varmare ute. Keymark provar vid 35 och 55 °C. Årsvärmefaktorn räknas vid 35, 45, 55 och 65 °C och interpoleras däremellan, och över 55 °C är kurvan förlängd av modellen. Bergvärme räknas med köldbärare 0 °C som i provningen. Effektdiagrammet visar pumpens högsta effekt och husets effektbehov. Där linjerna korsar varandra (balanspunkten) börjar elpatronen hjälpa till.

    Källa: Heat Pump Keymark via hplib (MIT-licens) och ecalcs nattliga bevakning av nya modeller. Pumpar från 25 kW är lästa från alla tillverkare i Keymark. ecalc säljer inga värmepumpar och får inget betalt av tillverkarna.

    Anmälan, tillsyn och årlig rapportering

    Bergvärme, ytjordvärme, sjö- och grundvattenvärme: anmäl anläggningen till kommunens miljöförvaltning i god tid innan arbetet börjar, ofta fyra till sex veckor före (17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Ta med en karta med borrhål, byggnader, ledningar och egna och grannars brunnar och avlopp. Kommunen tar ut en avgift. Inom vattenskyddsområde kan det krävas tillstånd. Den som installerar utan anmälan kan få miljösanktionsavgift. Brunnsborraren lämnar uppgifter om borrhålet till SGU:s brunnsarkiv.

    Luft/vatten: ingen anmälan för själva pumpen. Placera utedelen så att grannar inte störs av buller. Köldmedieregler gäller som för alla värmepumpar.

    Köldmediet (f-gaser): klimatpåverkan räknas som mängd i kg gånger köldmediets GWP, i ton CO₂e. Från 5 ton CO₂e per aggregat ska ett certifierat kylföretag göra läckagekontroll var 12:e månad (var 6:e från 50 ton, var 3:e från 500 ton). Ett läckagevarningssystem fördubblar intervallet. Hermetiskt slutna aggregat som är märkta så och har under 10 ton CO₂e är undantagna, vilket gäller de flesta villapumpar. Den som har kontrollpliktiga aggregat ska föra register (köldmedielogg).

    Anmälan och årsrapport: aggregat med 14 ton CO₂e eller mer ska anmälas till kommunen före installation. Har anläggningen 14 ton CO₂e eller mer ska operatören (oftast fastighetsägaren) lämna en årsrapport med läckagekontrollerna till kommunen senast 31 mars året efter. Kommunen tar ofta ut en årlig tillsynsavgift. Gränsen 14 ton kommer från svenska f-gasförordningen (2016:1128), som Naturvårdsverket säger ska uppdateras efter EU:s nya förordning. Det kan ändra gränserna.

    Försäljningsstopp: från 1 januari 2027 får nya bergvärmepumpar och monoblock-pumpar upp till 50 kW, och split luft/vatten upp till 12 kW, inte släppas ut på marknaden med f-gas som har GWP 150 eller mer (till exempel R410A, R407C, R32 och R454B). Split över 12 kW får GWP 750 eller mer till 2029 och GWP 150 eller mer till 2033. Det finns undantag när säkerhetskrav på platsen kräver det. Pumpar som redan sitter får användas. Sedan 1 januari 2026 får nytt köldmedium med GWP 2 500 eller mer inte fyllas på i värmepumpar (återvunnet får användas till 2032).

    Propan (R290) och andra brandfarliga köldmedier: propan är ingen f-gas, så det blir ingen läckagekontroll, anmälan, årsrapport eller försäljningsstopp enligt f-gasreglerna. Men propan är en högt brandfarlig gas (säkerhetsklass A3), och R32, R454B, R452B och R454C är svagt brandfarliga (A2L). Tillstånd för brandfarlig vara behövs inte när köldmediet i ett eller flera sammankopplade aggregat väger under 30 kg (MSBFS 2013:3, 2 kap. 1 §). Villapumpar har 0,3–3,3 kg propan. Från 30 kg kan kommunen kräva tillstånd, vilket stora R32-pumpar i kaskad kan nå.

    Placering av propanpumpar: följ tillverkarens installationsanvisning, som bygger på säkerhetsstandarderna EN 378 och EN 60335-2-40. Propan är tyngre än luft och kan antändas redan vid cirka 2 % i luft (0,038 kg/m³). Ställ därför utedelen fritt, inte i en grop eller nedsänkt, och inte intill dagvattenbrunnar, golvbrunnar, källarfönster, ventiler, öppningsbara fönster eller dörrar. Inom tillverkarens skyddszon får det inte finnas tändkällor. Hur mycket propan som får finnas inomhus beror på rummets storlek, och därför har de flesta propanpumpar för villor all propan i utedelen (monoblock). Bergvärmepumpar med propan står inomhus med en liten mängd, och tillverkaren anger krav på rum och ventilation.

    Behörighet och riskutredning: arbete i köldmediekretsen ska göras av utbildad kyltekniker. EU:s nya f-gasförordning kräver certifikat även för naturliga köldmedier, men enligt Naturvårdsverket kan de nya certifikaten inte utfärdas ännu. Den som yrkesmässigt hanterar brandfarlig vara, till exempel en bostadsrättsförening, ska utreda risken för brand och explosion (lagen om brandfarliga och explosiva varor). Köldbäraren i bergvärme (ofta en etanolblandning) är undantagen från tillstånd bara i en- och tvåbostadshus. I flerbostadshus kan större mängder kräva tillstånd.

    Källor: EU:s f-gasförordning (EU) 2024/573, svenska f-gasförordningen (2016:1128), förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, MSBFS 2013:3 och MSB:s handbok om tillstånd för brandfarliga gaser, Naturvårdsverkets vägledning om f-gaser och kommunernas sidor om köldmedier (till exempel Stockholm och Jönköping). Läget 16 november 2026. ecalc ger ingen juridisk rådgivning: kontrollera alltid med din kommun.